Start
A-lag
Division IV
U17
Fotbollskola
Marknad & Media

Guide
Friska Viljor FC
Friska Viljor FC
Krönikor

 Fler krönikor

OBS! Det som skrivs i krönikorna behöver ej spegla Friska Viljor FC:s syn, utan det är krönikörens egna ord och uppfattningar!

 

Friska Viljor är på rätt väg

- trots spelarflykten

 

Friska Viljor FC styrelse ligger inte på latsidan.

Ordföranden P-O Östman och nye sportchefen, Josip Pavic, ser till att det händer det mycket positivt. Trots att många spelare lämnar klubben.

Vi börjar med ledarsidan. Den nya konstellationen ser onekligen spännande ut.

Pavic hoppade av jobbet som huvudtränare i A-laget – blir nu istället en stor resurs som sportchef efter Andreas Fahlgren.

Efterträdaren till Josip Pavic är inte heller någon dununge. Pero  Kapcevic är namnet. Välbekant inom Friska Viljor.

- Vi är glada att kunna presentera Pero som huvudtränare. En välutbildad kille, hungrig och en gammal Friska Viljor-spelare, säger Josip Pavic.

Pero känner för klubben och har rätt karaktär för att passa in i gruppen. Han kommer att kunna utveckla spelare, så den dagen de får chansen högre upp i seriesystemet är dom utbildade och förberedda för uppgiften.

- Pero kommer att jobba i två år och det tar tid att forma ett lag efter sin spelidé. Vi har ingen press på honom utan han kommer att få arbeta i lugn och ro, säger Pavic.

 

Utbildning i Tyskland

Pero Kapsevic befinner sig just nu i tyska Frankfurt för vidareutbildning i sitt tränarjobb.

Jag (undertecknad) fick kontakt med Pero i måndags, strax innan avresan till Frankfurt. Han verkade mycket förväntansfull både vad gäller vistelsen (15 dagar) i Tyskland och den nya uppgiften i Friska Viljor FC. Han kommer att följa bundesligalaget Eintracht Frankfurt på nära håll, vilket är sista delen i hans UEFA Pro utbildning.

- Jag håller också på med att skriva en bok om Stuttgarts hela organisation, berättar Pero.

Pero har skrivit på ett kontrakt med Friska Viljor FC, med möjlighet till en förlängning ett tredje år.

Han har även haft kontakt med andra klubbar, högre upp och i samma serie – men även utländska klubbar.

- Jag och min familj trivs bra i Örnsköldsvik, och jag trivs även med heltidsjobbet i Mellansel, säger Pero.

Pero Kapcevic spelade sin sista match i FV-tröjan säsongen 2011, och var de assisterande tränare till Tommie Andersson.

 

Tror på FV

Pero tror på Friska Viljor FC.

- Jag känner grabbarna i styrelsen och litar på dom. Jag tror att det kan bli succé, eftersom det finns stor utvecklingspotential bland spelarna i U17- och U19.

Målsättningen är att under denna tvåårsperiod ta sig tillbaka till div. 2.

A-lagstruppen är ännu inte spikad och tanken är att spelare skall testas i december.

- Jag vill i första hand jobba med laget i tolv (12) veckor, därefter kan jag ge ett besked om vad vi står.

Viktige mittfältaren, Toby Davis, har nu spelat två säsonger med Friska Viljor FC och har förlängt med ytterligare två år.

Det jobbas vidare med att hitta nya spelare. Mittbacken, tidigare lagkaptenen hos Anundsjö IF, Anders Dahlbäck, kan vara ett tänkbart namn att förstärka backlinjen. Anders spelade senast med div. 3-kollegan Gottne IF.

 

Fyra ordinarie lämnar FV

Men, det är är inte bara ljusa moln på FV-himlen. Fyra ordinarie spelare lämnar Friska Viljor FC:

Målvakten Andrew Mills flyttar till Jämtland och nya div. 2-laget IFK Östersund.

Yttermittfältaren Herman Johansson har skrivit på för div. 2-laget Anundsjö IF.

Veteranen/mittfältaren Johan Vestin flyttar sina tjänster till div. 3-kollegan Gottne IF.

… och det senaste tuffa beskedet – målkungen Rasmus Engström till div. 3-kollegan Sollefteå GIF!

Rasmus, 20 år, kommer givetvis att lämna stora spår efter sig. Under de tre säsonger han lirat i FV-tröjan har han gjort 37 mål på 48 matcher. Och i år i div. 2 Norrland grejade han 8 fullträffar på 14 matcher. En sån kille ersätter man inte bara så där.

”Jag behöver ett miljöombyte”, motiverar Rasmus Engström sitt beslut.

Och inte nog med detta. Det ryktas även att mittfältaren Niclas Håkansson uppvaktas av div. 2-klubbarna Härnösands FF och Anundsjö IF.

 

Många derbyn

Säsongen 2017 blir mycket intressant, med derbymatcher i div. 3 på menyn – nykomlingarna KB 65 FF, Gottne IF, och Björna IF. Det blir något att se fram emot.

När vi kommer en bit in i december vet vi vilken A-trupp som finns till förfogande för nye huvudtränaren Pero Kapcevic.

En del nya ansiktet lär nog dyka upp i Friska Viljor FC A-trupp.

Och så finns ju U17-laget och U19-laget med sina många talanger.

Trots alla spelaravhopp finns chansen att vistelsen i div. 3 bara blir ett år.

Till sist en from önskan: att Friska Viljor kan prestera en stabil fyrbackslinje. Det var lite si och så med den saken under div. 2-säsongen. Ett lag skall ju byggas bakifrån – målvakt, backlinje, mittfält, och forwards.

Håller man tätt bakåt, kommer det alltid något gott framåt. Så är den enkla matematiken.

Vi hörs.

 

ANDERS ”MYGGAN” NORDIN

 

 

Fakta om Pero Kapcevic:

Ålder:                                                      38 år.

Född:                                                                             Prozor-Rama i Bosnien (Bosnien och Hercegovina).

Moderklubb:                                          HNK Rama.

Klubbar som aktiv:                                NK Dinamo Predavac (Kroatien), NK Bjelovar (Kroatien), NK Siroki                                                                             Brijeg (Bosnien), NK Grude (Bosnien), HSK Zrinjski Mostar                                                                                                  (Kroatien), NK Iskra Bugojno, alla lag från Bosniska  högsta och näst                                                                                  högsta ligan, Anundsjö IF (2004-2009), Sidensjö IK (2010-2011),                                                                                          Friska Viljor FC (2011).

Klubbar som tränare:      Anundsjö IF (assisterande tränare 2008), Friska Viljor FC                                                                                                                            (assisterande tränare 2009), Husums IF (huvudtränare 2013-2014).

 

 

 

 

 

 




”Magin på Valhallavägen”

Av Jimmy Anjevall

Det har nu gått drygt tre månader sedan jag för första gången satte mig i bilen för att åka de 25 milen från Östersund till Örnsköldsvik. Jag var ganska nervös men det handlade ju kanske bara om två träningar. Dessutom kunde jag ju tryggt förlita mig på ”Mannen utan minne”, som jag kände från hans tid i Östersund, om det blev några problem.

Som tur var blev det aldrig några problem och resorna till Örnsköldsvik blev både två, tre och fyra innan det slutligen blev en permanent flytt. Det finns mycket jag skulle kunna skriva men temat för årets första (?) krönika känns ändå fullkomligt givet.

När jag i november fick veta att jag skulle övernatta i en lägenhet på Valhallvägen hade jag ingen aning om hur jag skulle ta mig dit. Många tyckte det var konstigt, ”det ligger ju i närheten av Skyttis”. Hur som helst, vägen från Energivallen till Valla kändes för mig allt annat än självklar.
Som tur var blev jag lotsad från Energivallen av Styrbjörn i FV-Volvon. Efter att ha snirklat runt ”hela stan”, lämnat av Joakim (vem fan är Joakim förresten?), Östman och (jag tror) också ”Rödmössan” var det dags att via bussgatorna ta sig till hemmet.
Eftersom jag inte hade en aning frågade jag lite försynt min lots var jag kunde parkera bilen. Jag fick till svar att ”det spelar ingen roll på vilken av de här platserna du står för de är förhyrda av FV”. Vilken service tänkte jag och samma kväll ställde jag mig på en annan plats. Dagen efter möttes jag av mitt livs första P-bot. Så mycket för den valfriheten…..

Vecka 2 fick jag sällskap från Östersund av ”Slim Shady”. Vad jag och Slim inte visste då var att vi skulle få ytterligare sällskap i ”vår lägenhet” av en direktimporterad brasse. Precis som jag blev brassen väldigt väl omhändertagen i omklädningsrummet, inte minst av lagets egen tolk. Det senare var oerhört viktigt eftersom brassen pratade svenska flytande.…..

Den tredje veckan utökades skaran av övernattande på Valhallavägen ytterligare genom en norsk (apropå kasta sten i glashus) klyktattare och en Savann på Safari från ”Gnällbältet”. Avskurna från omvärlden, ingen TV och telefon, kände vi oss ungefär som deltagarna i Big Brother. Tänk vad en Slitz-tidning med Victoria Silvstedt kan vara bra att ha ibland…..

Efter ett par veckors uppehåll för jul- och nyårsfirande hemma i Östersund kändes det riktigt bra att komma tillbaka till Valla i trettonhelgen. En av de första åtgärderna jag vidtog för att känna mig riktigt hemmastadd var att beställa bredband.
Det var då han föddes: ”Cable Guy”. Det visade sig nämligen att en av våra grannar också var intresserad av att skaffa bredband så jag hjälpte honom lite på traven genom att vi satt vid min dator och gick igenom hur man skulle göra nödvändiga inkopplingar.
Allt sedan dess har ”Cable Guy” besökt mig och Slim regelbundet och han gör verkligen allt för att ikläda sig Jim Carrey:s karaktär. Han bjuder på fika, skjutsar oss till träningar, lotsar oss runt på stan och så vidare. Som ni förstår är det en mycket godhjärtat person som vi bor granne med. Eller så är det helt enkelt så att Mr. Cable Guy hade rätt när han myntade uttrycket: ”De e fan nå´t magiskt med den här lägenheten. Har man väl hamnat här så kommer man aldrig härifrån”.

Vi får väl se hur länge det tar innan jag och Slim lyckas ta oss härifrån men just nu känns det inte alls som vi har någon brådska. Vi har blivit oerhört väl omhändertagna av personer på alla nivåer i föreningen och vi har ju en lång och spännande säsong framför oss. Den som, i tur och ordning, passerat Valla, Skyttis och Energivallen en kall och mörk vinterdag i januari vet dock säkert att: ”de här e fan ingen glamour heller”….